Bygg en vattenrenare

Inledning

I den här lektionen får ni bygga en egen vattenrenare på samma sätt som scouterna gör. Ni får också prata om ifall vi kan dricka vatten direkt ur källor, fjällbäckar eller sjöar.

Ämnen

Biologi, Geografi och Samhällskunskap.

Källor till lektionen

• Vandringsguiden.se
• Dricka eller inte dricka fjällvatten?
• Överlevnadshandboken

Fakta

Människor behöver rent vatten, det är vårt viktigaste livsmedel. Men hur gjorde människor förr innan det fanns reningsverk och vatten att dricka direkt ur kranen? Förr i tiden kunde man inte räkna med att ha vatten av bra kvalitet i närheten. Vatten fick man hämta ur åar, bäckar, sjöar och grävda brunnar eller från naturliga källor. Än i dag dricker vi direkt från våra naturliga vattenkällor, exempelvis under fjällvandringar. Och visst går det att dricka direkt ur en fjällbäck.

Fjällbäckar är en naturlig källa till dricksvatten

Svenska turistföreningen menar att visst kan vi dricka vattnet i fjällbäckar. Men det finns några saker att tänka på eftersom det finns risker:

• Drick inte vatten som är stillastående.
• Vattnet ska vara rinnande och klart
• Det säkraste alternativet är att välja grundvatten som trängt upp ur marken. 
• Det finns bakterier och virus som klarar både varma och kalla temperaturer, exempelvis campylobakterier klarar sig bra i kyla.
• Bäst är att koka vattnet. Vattnet ska bubbla kraftigt och helst i några minuter.

Inte bara i fjällen

Det är inte bara i fjällen det finns drickbara bäckar, det går exempelvis även att hitta i våra sydligaste delar av landet. Om man bara är ute efter att släcka törsten går det bra att dricka. Med blotta ögat är det svårt att avgöra vattnets kvalitet. Bäst är att inte dricka från någon bäck eller å utan att först koka vattnet ordentligt, då undviker man att bli magsjuk.

Diskutera i grupper

• Varför är bäst att koka vatten ur en fjällbäck innan man dricker det? Vad händer med vattnet?
• Vad ska man tänka på när man kokar vattnet?
• Vilka är riskerna om man inte kokar vatten ur en fjällbäck först?
• Finns det rinnande vatten i åar eller bäckar i er närhet som man skulle kunna dricka ur?
• Hur skulle ni hitta vatten att dricka om ni gick vilse i skogen där ni bor?
• Varför behöver vattnet renas, från vad?

Fakta

Vill ni testa att bygga er egna vattenrenare? Att bygga en fungerande vattenrenare är ganska enkelt bara man har rätt material till hands.

Ni behöver:

• En tom PET-flaska (0.5 l)
• Vitmossa
• Torv (Kan köpas. Torv är förmultnad vitmossa och hittas cirka en halvmeter under vitmossan i kärr och mossar).
• Kol (smulat träkol)
• Småsten

Gör så här:

• Kapa av botten på PET-flaskan och vänd på den.
• Fyll först med en tredjedel vitmossa.
• Fyll sedan med en tredjedel torv blandat med kolpulver
• Fyll slutligen med en tredjedel småsten
• Gör hål i korken så att vattnet du vill rena rinner ut långsamt, cirka en deciliter per minut.

Pröva filtret:

Fyll en bägare med vatten och skopa i några skedar jord och rör om. Nu har ni smutsigt vatten som ni kan pröva att rena i er vattenrenare.

Diskutera i grupper

• Vilken funktion kan vattenrenaren fylla?
• Vad kan vattenrenaren ta bort ur vattnet?
• Vilka brister har vattenrenaren?
• Vad ska man tänka på för att kunna dricka vatten som har renats med hjälp av vattenrenaren?

Exit ticket

• En kluring: Hur skulle du göra för att avsalta saltvatten så det blir drickbart?

Koppling till kursplaner

Centralt innehåll

Biologi

• Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Plane­ring, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Geografi

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

Teknik

• Föremål som innehåller rörliga delar och hur de rörliga delarna är sam­man­foga­de med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
• Material som används i hållfasta och stabila konstruktioner.
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, under­sök­ning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
• Dokumentation av tekniska lösningar: skisser med vyer och mått­angi­vel­ser, ord samt fysiska och digitala modeller.