Om vatten och värme

Inledning

Den här lektionen handlar om hur vatten används och hur vi värmer våra byggnader. I lektionen får ni lära er hur man kan spara på vatten och vad man får, och inte får, spola ut i avloppet. Du får diskutera hur vi kan spara på värme och energi i skolan.

Ämnen

Biologi, Geografi, Kemi och Teknik.

VVS handlar till stora delar om vatten

VVS står för Värme, Ventilation och Sanitet. Med sanitet menar vi fungerande vatten och avlopp – något som är helt avgörande för att vardagen ska fungera. Avlopp fanns redan i antiken. I Rom är fortfarande den stora avloppsledningen Cloaca Maxima i bruk. Men det var först under 1800-talet som behoven i allt större städer krävde en ordnad bortledning av avloppsvatten. Idag verkar vatten självklart för oss – men det är en ömtålig resurs som vi måste vara rädda om och använda med omtanke. Kan du tänka dig en vardag utan fungerande VVS?

Spara på vatten

I Sverige använder varje person i genomsnitt cirka 140 liter vatten per dygn, men vi dricker inte mer än 1–2 liter om dagen. Fördelningen ser ungefär ut så här:

  • Personlig hygien: 60 liter
  • Toalettspolning: 30 liter
  • Disk: 15 liter
  • Tvätt: 15 liter
  • Mat och dryck: 10 liter
  • Övrigt: 10 liter

Enkla sätt att spara på vatten är att duscha istället för att bada, stänga av duschen medan man schamponerar in håret, att inte handdiska i rinnande vatten och att skaffa snålspolande toaletter och vattensnåla disk- och tvättmaskiner.

Rätt saker på rätt plats

Avloppet är avsett för några få saker men tyvärr används köksavlopp och toaletter för att spola ner allt möjligt. Det måste vi sluta med. Titta på tre korta filmer från Svenskt vatten:

Det är lätt att spola rätt!

Spola inte ner din gamla medicin.

Matfett hör inte hemma i avloppet.

Fråga till filmerna:
Vilken film tyckte ni var mest överraskande? Varför?

Uppgift: Arbeta i grupper med frågorna

  • Hur skulle din vardag påverkas om tillgången till vatten slutade att fungera?
  • Vad skulle hända om vi inte hade fungerande avlopp?
  • Vad är okej att spola ned i toan?

VVS handlar också om värme

Utan uppvärmning skulle vi inte kunna bo och arbeta i svenskt klimat. Både människor och byggnader behöver uppvärmning. Människorna för komfort och hälsa, byggnaderna för att inte skadas av mögel och sönderfrysta vattenrör.

Klimatskalet

Golv, källare, väggar, fönster och tak tillsammans med ventilation och isolering brukar kallas husets klimatskal. Om klimatskalet är bra sjunker husets energianvändning. Ett dåligt klimatskal, till exempel ett dåligt isolerat hus, släpper ut mycket värme och gamla, dåliga fönster släpper in kall luft under vintern.

Spara på värme

Det finns flera smarta sätt att spara värme, exempelvis

  • Vädra mycket en kort stund istället för att ha fönster öppet en längre tid.
  • Energianvändningen minskar med 5 procent om man sänker inomhustemperaturen med en grad (1°).
  • Om ett rum eller en lokal inte används ett par dagar är det lönsamt att dra ner värmen till femton grader (15°).
  • Ett annat bra sätt att spara energi och pengar är att minska användningen av varmvatten – som är en stor energislukare.

Uppgift: En klimatsmart skola

Arbeta i grupper

Ta fram förslag på hur er skola kan bli ännu bättre på att arbeta klimatsmart med tanke på vatten och värme. Fokusera på saker som rör vatten, avlopp, värme eller ventilation i er skola. Rita gärna eller gör en lista. Avsluta med att presentera för de andra grupperna.

Exit ticket

  • Ge ett exempel på hur du själv kan spara vatten eller värme i skolan eller hemma.

Koppling till kursplaner

Centralt innehåll

Biologi

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Geografi

  • Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.

Kemi

  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.

Teknik

  • Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lösningar och yrkesval.
  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.