Inledning
Den här lektionen handlar om vatten och sanitet i hemmet. I lektionen får ni ett historiskt perspektiv på dagens badrum och ni får även göra en spaning in i framtiden. Hur kommer vi använda vatten och avlopp i våra hem då?
Ämnen
Biologi, Geografi och Svenska.
Källor till lektionen
VVS-historia
VVS står för värme, ventilation och sanitet. Med sanitet menar vi fungerande vatten och avlopp. Avlopp fanns redan i antiken. I Rom är fortfarande den stora avloppsledningen Cloaca Maxima i bruk. Men det var först under 1800-talet som behoven i allt större städer krävde en ordnad bortledning av avloppsvatten.
Sveriges väg till dagens badrum
I vårt moderna samhälle har badrummet blivit mer än bara en toalett. Med högtalare, mysig belysning och bubbelbad har badrummet blivit lite av en mötesplats. Men det är bara lite mer än hundra år sedan vi i Sverige fick rinnande vatten och fungerande avlopp. I korthet gick det till så här:
- I slutet av 1850-talet var Stockholm första stad i landet med att börja bygga vattenledningar i större omfattning.
- I början drogs ledningarna utanför husen, de boende fick hämta vatten från kranar på gårdarna.
- I bostäder skapades ett särskilt rum för hygien. Det handlade främst om installation av tvättställ och kanske ett badkar.
- Varmvatten fanns inte i ledningar. Istället fick vatten värmas upp på spisen.
- I slutet av 1800-talet kom den första varmvattenberedaren som värmdes med gas.
- Det sena 1800-talets badrum saknade fortfarande toaletten.
- Omkring 1870 började man i Stockholm och Göteborg att installera avloppsledningar.
- Under slutet av 1800-talet skedde en teknisk utveckling av vattentoaletten. Toaletten var något som allt fler svenskar ville ha anslutna till de nya avloppssystemen.
- I början av 1900-talet var badrum främst något för rikare svenskar i städerna.
- I mitten av 1900-talet blev moderna badrum med toalett, tvättställ och badkar med rinnande vatten allt vanligare i svenska hem.
- Trots utvecklingen saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum i mitten av 1960-talet, framförallt på landsbygden.
- Under 1970-talet blev de sista stadsdelarna i Sverige anslutna till avloppsnätet.
Källa: popularhistoria.se
Prata om
- Hur tvättade man kläder innan det fanns rinnande vatten och avlopp?
- Hur tvättade man sig själv innan det fanns rinnande vatten och avlopp?
- Vad tror ni att framstegen inom VVS har betytt för samhällets utveckling?
VVS-idag
Med utgångspunkt i den historiska beskrivningen får ni fortsätta med att prata om var VVS finns idag?
- Fundera och ge förslag på var vi använder VVS idag. Exempelvis skolköket, toaletten, tvättstugan osv.
- Samla alla idéerna på tavlan, skriv upp.
- Titta på tavlan när ni är klara. Vad säger era förslag om hur vi använder vatten idag?
VVS-montören fixar vattnet hemma hos dig
VVS-montörer fixar med allt som har med vatten att göra hemma hos dig, i skolan, på biblioteket, på sjukhus och alla andra byggnader och anläggningar där vi människor behöver vatten.
Uppgift i grupp
Fundera en stund och prata om hur ni tror det skulle vara om det inte fanns rinnande vatten och avlopp och allting annat var lika som det är nu.
Framtiden
Avsluta lektionen med att göra en spaning framåt. Uppdraget är att göra en framtidsspaning hur VVS ser ut om 100 år. Vad har hänt då, hur går man på toa och duschar man? Finns det fortfarande avlopp?
Uppgift i grupp
Sammanfatta era idéer och gör gärna illustrationer på ett A3-papper och presentera för de andra grupperna. Avsluta med att sätta upp klassens arbeten på väggen i klassrummet.
Exit ticket
- När fick de flesta i Sverige eget badrum?
Koppling till kursplaner
Centralt innehåll
Biologi
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Geografi
- Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
Svenska
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.
Teknik
- Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar i det egna arbetet och i teknikutvecklingsarbeten i samhället, till exempel inom arkitektur och kollektivtrafik.