Den hållbara skolan
Inledning
Den här lektionen handlar om vatten, sanitet och värme i skolan. I lektionen får ni lära er hur man kan spara på vatten och vad man får spola ut i avloppet. Ni lär er också om värme och hur man kan spara på värme.
Ämnen
Biologi, Geografi, Kemi och Teknik.
Källor till lektionen
VVS handlar till stora delar om vatten
Tänk dig att gå i skolan utan fungerande VVS. VVS står för värme, ventilation och sanitet. Med sanitet menar vi fungerande vatten och avlopp, och det är en förutsättning för bra skolgång.
I Sverige använder varje person cirka 150–200 liter vatten per dygn, ungefär fördelat såhär:
- mat och dryck 10 liter,
- disk 25 liter, tvätt 30 liter,
- personlig hygien 70 liter,
- toalett 45 liter
- övrigt 10 liter.
I Afrika är förbrukningen under 50 liter om dagen och i USA närmare 600 liter, men vi dricker inte mer än 1–2 liter om dagen. Ett badkar rymmer ungefär 150 liter. Den som duschar förbrukar ungefär 40 liter vatten. Vatten används också till olika processer inom industrin, för att odla alla slags växter och till lantbrukets djur. En mjölkko dricker till exempel 40–130 liter vatten om dagen. (Källa: VVSYN)
Spara på vatten
Enkla sätt att spara på vatten i hushållet är att duscha istället för att bada, stänga av duschen medan man schamponerar in håret, att inte handdiska i rinnande vatten och att skaffa snålspolande toaletter och vattensnåla disk- och tvättmaskiner.
Rätt saker på rätt plats
Avloppet är avsett för några få saker men tyvärr används köksavlopp och toaletter för att spola ner allt möjligt. Titta på filmerna:
- Det är lätt att spola rätt! https://youtu.be/wJ_zjKJUOvA
- Spola inte ner din gamla medicin. https://youtu.be/crDK5h1nG8Q
- Sluta fulspola snus och allt annat skräp! https://youtu.be/OkRy63fB2Zw
- Matfett hör inte hemma i avloppet. https://youtu.be/7bOKS354M6o
- Färgglad värld utan gifter. https://youtu.be/2IeR3kH736A
Uppgift: Arbeta i grupper
- Hur skulle din dag i skolan påverkas om vatten och värme slutade att fungera?
- Vad skulle hända om vi inte hade fungerande avlopp? Tänk till exempel på hemkunskapen, skolmatsalen och toaletterna.
- Vad är okej att spola ned i toan?
- Varför ska man inte spola snus, medicin och färg i avloppet?
Undersök hur er skola jobbar med hållbarhet
- Hur sparar skolan på vatten? (Ni kan till exempel fråga vaktmästaren på skolan.)
- Hur kan du och dina kompisar hjälpa till och spara på vatten?
VVS handlar också om värme
Utan uppvärmning skulle vi inte kunna bo och arbeta i svenskt klimat. Både människor och byggnader behöver uppvärmning. Människorna för komfort och hälsa, byggnaderna för att inte skadas av mögel och sönderfrysta vattenrör.
Klimatskalet
Golv, källare, väggar, fönster och tak tillsammans med ventilation och isolering brukar kallas husets klimatskal. Om klimatskalet är bra sjunker husets energianvändning. Ett dåligt klimatskal, till exempel ett dåligt isolerat hus, släpper ut mycket värme och gamla, dåliga fönster släpper in kall luft under vintern.
Spara på värme
Det finns flera smarta sätt att spara värme, exempelvis
- Vädra mycket en kort stund istället för att ha fönster öppet en längre tid.
- Energianvändningen minskar med 5 procent om man sänker inomhustemperaturen med en grad (1°).
- Om lokalen inte används ett par dagar är det lönsamt att dra ner värmen till femton grader (15°).
- Ett annat bra sätt att spara energi och pengar är att se över användningen av varmvatten – som är en stor energislukare.
Uppgift: En klimatsmart skola
Arbeta i grupper
Ta fram förslag på hur skolan kan bli ännu bättre på att arbeta klimatsmart med tanke på vatten och värme. Avsluta med att presentera för de andra grupperna.
Exit ticket
- Vad får man spola ut i avloppet?
- Ge tre exempel på hur man kan spara på värme och vatten.
Koppling till kursplaner
Centralt innehåll
Biologi
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Geografi
- Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
Kemi
- Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
- Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
Teknik
- Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lösningar och yrkesval.
- Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.